Efter en jävla massa krångel rent ut sagt, ett helvete... Så sitter jag nu hemma på landet igen... Eftersom många undrar varför jag är hemma så ska jag berätta allt från första början.

 

Jag matchade och tackade ja till en familj som var väldigt omtyckt av familj och vänner. Barnen var väldigt aktiva och älskade basket, fotboll, simma och hästar. De tyckte om att göra saker med familjen och vänner på helgerna. Ville gärna åka iväg och göra saker tillsammans så fort de hade tid. Något de älskade var att gå ut och gå promenader med hundarna de hade. Jag var ledig ganska mycket, men hade ingen bil att ta mig någonstans. När barnen väl kom hem från skolan hade de läxor att göra, och jag, ja jag skulle bara vara hemma ifall något skulle hända och serva dom med mat, för läxorna behövde de då ingen hjälp med. Jag fick dessutom reda på första veckan att om barnen bråkade, så skulle jag dela på dom.

 

December 2015-

I början av december hade jag en väldigt konstig känsla, jag hade varit i usa i lite mer än två månader och jag började känna att det inte var som jag ville. Barnen bråkade konstant och ville aldrig göra något med mig. Jag berättade för min värdmamma om mina känslor och jag pratade också med min kontaktperson att ja inte ville vara kvar och att ja inte tänkte fira jul i en familj där jag inte trivdes, svaret jag fick var att man måste ha en två veckors "prövotid" att kunna ändra på saker och göra allt bättre, samt att inga familjer letar aupairer i december för att det är precis innan jul.

Jag valde att prova igen och varje dag fick jag höra av barnen att de skött sig och om jag tyckte det var bra att de skötte sig. Inget man heller vill höra varje dag... "Matilda jag har ju skött mig så här många dagar nu"

 

Julen kom och allt kändes bara mer och mer konstigt. Jag skulle vara som en i familjen, men kände mig endast som en extra person som var i vägen. Barnen var uppkäftiga och otrevliga mot mig när vi var iväg.

 

Tack och lov var värdmamman extra ledig under den här tiden, då fick jag lite extra ledigt och kunde komma iväg från huset. De dagarna jag jobbade var väldigt jobbiga. Jag hade planerat allt jag skulle göra med barnen, i detalj! Fick jag någon respons? inte alls. De ville inte göra ett dugg med mig utan ville bara leka med grannen eller kolla på tv. Jag försökte med allt, packade till och med deras väskor vi skulle ha med oss, men inte fick jag iväg dom. Jag berättade för värdmamman som genast blev sur för att barnen inte lyssnade på mig... Vad blir det för roligt när barnen surar och tjaffsar emot? Inget!

 

Veckan gick till slut ganska fort och snart var det dags för dom att börja skolan igen. Tillbaka i rutiner och nedräkning för mig, för veckan efter skulle Jennie och mormor komma.

 

11 Januari 2016-

Mormor och Jennie var på plats och redan andra dagen, kände de att något inte stod rätt till. Värdmamman hade planerat att jobba borta hela veckan så vi kunde umgås och vara i huset, när de väl var på plats hade hon bestämt sig att jobba hemifrån 50 % istället. Sagt och gjort, vi tog bilen varje dag och åkte iväg för att inte störa henne... Redan efter 2 dagar upptäckte både min mormor och syster hur det stod till i huset och fick kommentaren "antingen byter du familj nu, eller så åker du hem!" och där fick jag en tankeställare att jag inte kunde fortsätta så här, jag mådde inte bra. Jag skickade senare ett mail till min lokala kontaktperson hur jag kände och att jag verkligen behövde prata med henne. 

Efter några dagar var det dags för oss att bege oss mot Los Angeles och min första semester vecka.

 

Söndag kväll veckan efter hade jag sån fruktansvärd ångest, ångest för att jag på måndagen skulle åka tillbaka till huset...

 

Måndag kväll, skitnervös för att jag skulle få skäll för något värdmamman inte tyckte om när min familj var här. Det var ganska lugnt och jag jobbade bara två timmar innan jag fick gå och lägga mig, redo för att dagen efter träffa min kontaktperson.

 

Tisdag-

Jag träffade min kontaktperson på förmiddagen och berättade allt som hänt, och hon förstod att det här inte stod rätt till. Hon flinade åt alla dumma regler vi hade i huset och förstod varför jag ville lämna. Efter ett bra samtal lämnade hon mig på Starbucks och jag får sedan sms från henne att värdmamman ringt henne o frågat om jag träffat henne idag, hur hon vet det har jag inte en jävla aning om.... men att hon förväntar sig att jag ska prata med henne.

 

Jag gick hem tidigare för att kunna prata med värdmamman innan barnen kom hem, men eftersom hon satt i telefonsamtal tills barnen kom hem hade jag inte en chans... Tiden var inne och barnen kom hem, sätter foten innanför dörren och börjar bråka direkt. Till slut skickar jag dem till deras rum, där de istället går in i samma och fortsätter bråka. Den ena ligger över den andra och gör illa varandra. Efter att de bråkat nästan en timme fick jag till slut dela på dom, tar min arm runt om barnet (som ligger överst), och får dra bort henne från den andra. Hon vänder sig snabbt och slår i foten i sängkanten, och försöker sedan sparka mig. Barnet som låg underst, ställer sig upp, skrattar och säger Barnmisshandel flera gånger, jag säger ifrån att det inte är roligt. De springer in i nästa rum och fortsätter, till slut går jag för att säga till deras mamma och genast skärper de sig...

 

Den ena springer så klart in till henne och berättar något som hänt, värdmamman kommer ut och frågar mig. Jag berättar min version och barnen... barnen säger att jag har slått dom. Att jag tagit den enas ben och slått i sängen för att göra illa dom. Värdmamman tror på dom...Hon blir vansinnig och häver ur sig "Du rör inte mina barn!" "Du borde ha lärt dig i skolan att man inte rör andras barn!" Jag stängde igen öronen, för jag orkade inte höra mer.

 

Jag blev alltså anklagad för barnmisshandel... Jag skulle aldrig skada ett barn...

 

Direkt efter säger jag till värdmamman att jag vill gå i rematch (byta familj) och hon hör genast av sig till min kontaktperson och säger att jag varit fysisk aggressiv mot barnen och att vi måste ha vårt slut möte dagen efter. Jag får sms av min kontaktperson om det här och att jag ska hålla mig lugn och hålla god ton. Hålla mig lugn? Va fan har jag gjort? Delat på barnen för att de bråkar.....

 

Onsdag och det var dags för slut mötet. Där jag berättar hur jag känner och att jag vill jobba med mindre barn, då jag får svar av värdmamman "Matilda är du säker på att du vill jobba med barn? Jag tror inte familjer vill ha aupairer som slår barn" Jag blir helt chockad och svara därför emot, för värdmamman var faktiskt inte där och såg vad som hände, då jag får svar igen att "Mina barn talar alltid sanning". Efter sa hon också att jag varken lagt tid eller energi att vilja göra något med barnen, att de frågat mig om vi skulle göra något men att jag inte ville, Bullshit!

 

På torsdagen var alla papper klara och jag var inne i rematch, fick några matchningar, någon bra, några mindre bra. Jag spenderade all min lediga tid på Starbucks, jag klarade inte av att vara i huset.

 

När jag vaknade på lördag morgon hade jag bestämt mig, jag skulle åka hem. 30 minuter efter satt jag åter igen på Starbucks och bokade min flygbiljett hem till Sverige. Jag berättade för familjen på söndag em att jag skulle åka på måndagen. Värdmamman skulle lägga sig i varför jag valde att åka hem istället för rematch, vem som betalade min flygbiljett osv, men jag kände att jag varken hade lust eller ork att ha en till diskussion med henne.

 

Måndag hämtade Sara mig och skjutsade mig till flygplatsen, och på tisdagen var jag hemma.

 

Under den sista veckan fick jag reda på av min Program Director att det var flera aupairer innan mig som lämnat pga barnen, att de nu sett att de inte var aupairerna det var fel på. Jag var tvungen att bo hos familjen under min rematch tid även att de inte pratade med mig och att jag mådde jättedåligt, för så är reglerna.

 

Barnen var aktiva, för att mamman tvingade dom att hålla på med sporter. De hatade att gå ut på promenader med hundarna, de blev tvingade. De gjorde aldrig något på helgerna utan satt hemma.

 

- När jag kom till USA fick jag reda på att värdmamman jobbade hemifrån, inget någon sagt till mig innan.

- Jag hade ingen bil på min fritid, det visste jag. Bil behövdes inte för att det gick buss och bart överallt. Buss gick ingen över huvud taget, och skulle man åka barten var man tvungen för att ta bilen för att komma dit.

- Jag fick betala min mobilräkning och stå för min mobil själv. (Familjen är tvungen att betala om aupairen behöver telefon för att kunna nås i arbetet) jag var också tvungen att ha min privata telefon. Vilket jag också påpekade på första rematch mötet, då min lcc var med!

- Jag fick tillsägelse att jag använde för mycket vatten när jag duschade

- Vi fick inte hälla ut vatten ur glas för de var slöseri

- Jag fick inte använda vissa kryddor på min mat för att det luktade för mycket

- Jag fick inte äta på rummet, fick inte ens ha tuggummi för att de var rädda för myror

- Värdmamman ville att jag skulle ut och träffa kompisar på helgerna, när jag väl gjorde det så gnällde hon för att jag var hemma för sent. (Bio med kompis, hemma 1)

- Jag fick inte tvätta vit och svart tvätt var för sig för det slösade för mycket vatten.

 

Då undrar jag CULTURAL CARE, hur faan accepterar ni vissa familjer? Är det bara pengar ni tänker på? Tänker ni aldrig på hur aupairerna mår?

Jag har kompisar som åkte med samma organisation, som haft tur och har fantastiska familjer men jag säger bara det, har du funderingar att åka som aupair? ÅK INTE MED CULTURAL CARE!